...så känns det i mitt liv och tankeliv just nu.

Det känns lustigt att vara så irrationell som jag nu är i och med att jag nog är starkt premenstruell. Det svåra i det hela är att försöka prata förnuft med mig själv hela tiden. Jobbigt värre. Sen emellanåt så kan jag faktiskt slappna av och ta saker och ting och meningar och känslor och ord för det de är och inte överdriva eller underdriva - då blir ju allt så mycket lättare.

Jag är i alla fall grymt glad i mina medmänniskor just nu. Alltså de jag har runt och ikring mig varje dag. I kväll var exv en sån kväll där det var stallkompisarna som var viktigare än hästen (stackars pålle). Helt superhärligt - jag är så glad att jag inte flyttade därifrån! Helena är tillbaka på Ålsta som medryttare - jag gillar henne skarpt måste jag säga. Superkul.

Och jag har chattat med min portugisiska kollega som bor och jobbar i Finland med sin finska tjej på FB - han jobbar på accounting och vi träffades ju på Nordic Games. Störtkul kille. Och han tycker ju det är roligt att jag har en portugisisk häst såklart.

Och jag har pratat med min dejt. Väldigt trevligt. Han fick mig att må bra. Och det är väl typ meningen om man träffar nån - att man ska få varann att må bra - eller? Tänk att det ibland kan gå att krångla till så enkla saker.... Så nu längtar jag tills i morgon kväll. Ska nog pyssla om han då.

Och jag har pratat med Eric i dag - äntligen! Och vi ska käka på onsdag - så jag ska in till Stockholm. Ska bli skönt att få prata lite ordentligt.

Och nu är det alldeles för sent så jag ska bara stänga av och lägga ned lilla PCn bredvid sängen och sen är det nog rullgardin ned...

Men jag har varit så upp och ned i några dagar - särskilt branta vändningar i dag - och just nu är jag väldigt upp, då känns det extra bra att avsluta dagen med att få ned det svart på vitt.

Hihi - go natt!