Eller först och främst vill jag tacka min kära far som motiverade mig att vilja promenera varje dag så att jag faktiskt inte gick upp ett enda gram i vikt under julen.

Ja  - för det räcker ju att jag redan väger 6 kilo för mycket som ska BORT!!!!

Jo - mina lärdomar...(och här är faktiskt inte min far särskilt mycket inblandad alls): 

1) killar som är singlar och som har katt är bögar

2) killar som har samma typ av beiga soffar som farsans nya tant är bögar

3) killar som är kompis med tjejer är egentligen bara det för att de vill sätta på tjejen. Även om det nu skulle varit uppe till diskussion och sen avklarat eller förnekat så är killarna kompis fortfarande för att de längst inne (i testikelhjärnan) tror de nån gång ändå kan få sätta på. Den dagen de faktiskt FÖRSTÅR att de inte kan sätta på är de inte kompis mer. Eller så är de bögar.

4) killar tänker med nötterna och tänker enkla saker

5) så är det bara....

Det hela är vad jag kallar en usel ursäkt för att aktivera fler än 2 hjärnceller (i det huvudet som sitter högst upp på kroppen) i taget. Då är man lat då.....

Så här har jag haft min presentation fram till 30/12 - fast egentligen borde jag ändrat den tidigare. Jag tror jag bara har ändrat den 1 gång - i sommar - men pga att jag inte sparade den gamla så vet jag alltså inte säkert.

Jag blir aldrig vuxen.

Jag tror - helt ärligt - at jag är absolut normal på alla sätt och vis - på ett väldigt genomsnittlig vis så att säga. Dvs jag tror det för det mesta.
Jag pratar ofta innan jag tänker. Orden kan lätt glömma att ta vägen förbi hjärnan på väg ut.

Jag har nästan aldrig tråkigt. Kan sitta på en sten i ödslig skog och tycka livet är rätt bra. 
Jag behöver läsa böcker som har titlar liknande "Tänk positivt!" lite då och då.

Jag är egenligen bara 22 (helt helt ärligt!!). Utom vissa väldigt tidiga morgnar....
Även om jag bara är 164 cm lång (eller kort) känner jag mig lika lång som - ja - längre personer. Upp till 185 - de är väl i min storlek - eller??
...och jag föredrar Guinness framför rött vin.....

Bloggen startades i maj 2007 - som en dagbok över mitt "nystartade" liv efter skilsmässa. Det skulle passa så bra tyckte jag - i och med att jag satt i nytt boende - med totalrenovering - med häst på gång - etc etc.

Livet leker mycket berg- och dalbana med mig. Mentala smällar kommer på löpande band - men det händer ju lika många positiva saker. Allt i allt känns det konstigt att vara 37 (vänta nu - inte 22?) och JUST NU känna att det faktiskt finns massor med möjligheter. De blir bara fler och fler!

Det finns många funderingar i skallen på mig om vad, vem, hur jag är - och det är ett ständigt pågående "projekt" att hitta mig själv, men i stort sätt är jag nöjd. Med livet. Med mig själv. Med utvecklingen.

Jag är ibland lite av en ordningsmänniska. Så därför blir det flera kategorier - så jag kan hålla koll på mina tankar....

På vissa bloggar finns vansinnigt djupa, invecklade, livsåskådande, fin-fint formulerade inlägg om viktiga saker här i livet - samhällsviktiga och politiska och gud vet vad. Det kommer inte finnas här.

Jag skriver bara det jag har behov att skriva av mig om - och jag har ju inte behov att skriva om allt i mitt liv! - kombinerat med träningsdagbok för "hästeriet". 

Detta för väl duga?!!

Har suttit i en time eller to etter maten i en mega lenestol hos Vigdis (fatterns særbo) med 2 skikkelige rakkerunger, Kristoffer og Marte som er barna till Thommas som er typen til sisters - nesten hele tiden med en av dem på fanget. De er veldig goe men det kan bli littegrann slitsomt....tror jeg har blåmerke etter klypinga til Kristoffer.

Vi fikk skikkelig god mat - og jeg må si at fattern har funnet seg en skikkelig megadame. Det er trøkk i den der for å si det sånn.  Hun er bare så herlig!

Og NÅ er jeg såpass avslappa at jeg kan skrive norsk. Har ikke helt følt at det har gått an før nå - det var mye lettere da jeg var hjemme uka før.

Og NÅ har jeg også vist fattern facebook - og bloggen. Han har gått for å se på nyheter og jeg skal "bare" sjekke cyberspacelivet mitt litt.

Fattern og jeg var nede i båten i dag og slapp ned propellen i vannet - altså den propellen som skal sørge for at det er påent vann rundt båten i og med at den ligger i sjøen.

Og før det var vi ute og gikk i over 1,5 time - men det trengs! Absolutt! Og i morgen blir det en lengre tur.

Herregud - jeg har faktisk skjønt at jeg må kvitte meg med nærmere 7 kilo...og som del av motivasjonen har jeg blitt enig med fattern om at vi skal springe sentrumsløpet sammen til sommern.... Hjelp!

Är jag i Sverige får jag ständigt höra en massa norgehistorier - och får en jävla massa pikar om hur norrmän är och jag får såklart höra hur förträffliga svenskarna är och hur dyrt och jävligt allt är i Norge och hur dålig mat det är här etc etc etc.

Nu är det 3e dagen i Norge - och både i går och i dag har jag fått höra hur mycket bättre allt är i Norge. Att jag inte tar till förnuftet och bara flyttar hem igen - nej det går inte att begripa. Det är ju här jag hör hemma - ingen (norsk) jävel (med alla hemma där upp) kan väl bo så länge i Sverige - det måste jag väl fatta...

Just det förstår ju inte riktigt jag heller - inte att jag inte flyttar tillbaka till Norge - men att jag faktiskt ids bo kvar i Sverige. Eller - jo - jag vet juh det - det är pga mina vänner - och inga andra. Absolut INGA andra.

Men att folk - ens jävla närmaste - ska vara så bra på att berätta hur dum jag är som bor kvar - ja det förvånar mig lite.

Och du kan väl tro jag är supersugen på att umgås med folk som har DEN attityden till mig...?

Men hallå - är det KONSTIGT att jag inte vill hem så ofta och vara social...?

...att jag dessutom har fått min mens vilket jag hatar - och sen är jag jävligt förkyld. Usch. Superkul om jag har ledigt att vara hur sänkt som helst....

Måste vara rätt beroende om jag måste gå in på självaste julafton och blogga. Fast jag har ingen upplevelse av att det är julafton - ingen kânlsa what - so - ever.

Lite synd.

Är hos syrran nu - farsan ligger och snarkar lite efter römmegröten - nu ska det snart bli lutefisk till förrätt och sen pinnekjött efter det. Och öl och akkevitt - såklart!!

Och gissa om de tittade kontstigt på mig då jag frågade om att få låna en PC....

Men att farsan kan snarka lite ja se DET är helt okej........

...verkligen ångest - åka till Norge och vara julig.

Finns julen ens?

Jag som har försökt så hårt att blunda för den - inte fan gick det vägen inte...

...så om 2 timmar sitter jag på flyget till Norge. Hem. Mitt andra. Farsan är så söt - säger att gästrummet är "mitt" rum.

Tur han har lovat en liten akkevitt i kväll i alla fall!

I går red Lisa Xiijade - hennes stackars Tornado är skadad och hon har inte ridit på ett tag - och det gick superbra. Mer fokus på framparten än så som jag rider för Cricco - men hon var nöjd med hur han blev efter ett tag - och hon fick riktigt fin-fina kliv och härlig takt i honom i traven - hon hade helt otroligt bra känsla för hans bakbensarbete! Men hon var försiktig i galoppen - så på slutet när jag fick rida körde jag lite race med han. Hihi.

Hon var förvånad över att han inte var tittig. För nåt. Men vaddå? Det är ju så han är - världens coolaste lilla kille! Från att ge järnet på långsidan - sen bara släppa tyglarna så står han och halvsover. Gulleplutt!!

Sen har han ju fantistisk fin på ML och min uteritt i går - i och genom allt vatten vi kunde hitta - och så fin som bara den i galoppen - GUD vad han är bra min pålle....suck....

En tjej som har en dansk hemsida för Lusitanos mailade mig och frågade om hon fick annonsera ut honom. Jag har svarat ja - men jag vill ju först få tagit några bättre kort OCH filmer på honom!! Var inne på hennes sida och hon förmedlar bl al från Morgados - ett av de mer välkända stuterierna i Portugal. Och jag tyckte såklart att min pålle är MYCKET trevligare än en hel del hästarna där.

Vi får se. Det är inte bråttom än i alla fall.